Emit (fd Regnly) till ALLA på Vikingaträffen 1999.
Version 2 990314
HYRBRICKOR: Egen bricka är tillåten men då måste bricknr:et anges i
anmälan. Har man inte angivit något bricknr antas man vilja
hyra bricka och kommer att debiteras 10 kr i brickhyra. De
som har egen bricka betalar inget extra.
DATASYSTEM: Anders Nilssons system (OAS) kommer i huvudsak att användas.
För att få stämpelkontroll och sträcktider kommer ett
specialprogram (PIT) att användas vid målgång. PIT kommer
att producera sträcktidslistor för varje klass i A4-format
för uppsättning. PIT kommer också att producera en
resultatfil som kan läsas av OAS. Därmed kommer OAS
funktioner för admin efter tävling att kunna användas
såsom vanlig resultatlista, presslistor, tävlingsrapport,
fakturor mm.
RUTINER PÅ TÄVLINGEN.
INNAN START: Hyrbrickorna hämtas ut klubbvis av klubbledaren. Undantagsvis
ska enskild löpare kunna ta sin bricka ur klubbkuvertet
(påsen ?) och funktionär markerar att denne tagit sin bricka.
En klubblista med löpare och bricknr finns också i påsen.
Målprogrammet (PIT) kommer INTE att kräva att bricknr är
knutet till en viss löpare. Denna knytning görs vid målgång
utgående från startttid och vilken bana löparen sprungit.
Frågan är om vi skall kräva att veta vilket bricknr varje
löpare har ?
TEST-STATION:ALLA uppmanas att testa sina brickor vid test-stationen
som lämpligen ligger på vägen till start men helt nära TC.
Det finns ett öppet "vidskydd" bakom kiosken som bedöms soma
lämpligt för detta ändamål. Klubb-påsarna med brickor kan
kanske lämnas ut i kioken.
ÖPPNA-KLASSER Löpare i öppna klasser får sin bricka vid anmälan. De får
också en backuplapp med LÖPID, KLASS, STARTTID och
förkortat NAMN och KLUBB. Lappen skrivs för hand och skall
visas upp i starten. Backuplappen fästes i Emit-brickan.
De öppna klaserna måste knappas in på datorn i
OAS-systemet omgående eftersom en diskett måste föras över
till måldatorerna i PIT-systemet INNAN löparen går i mål.
STARTFÖRBEREDN:På askonsdagen skrivs det ut små etiketter i startminutordning.
En omgång per start. Dessa ska fästas på backuplapparna som
används som vanliga startkort.
Ev går det att få backuplapparna på löpande bana.
STARTEN: Tre fållor krävs troligen:
I FÅLLA-1 går löparen in tre min före start och får här sin
backuplapp som fästes i emit-brickan.
I FÅLLA-2 där löparen går in två min före start får man
kontrollbeskrivningen. Här nollas också brickan.
I FÅLLA-3 som beträdes en min före start får löparen
sin karta. Eliten får dock inte kartan förrän starten gått.
OBS att det är viktigt att klockorna är SYNKRONISERADE
och följer svensk tid (fröken ur).
INGEN FÅR NOLLA SIN BRICKA INNAN TVÅ MIN FÖRE SIN START OCH.
INTE EFTER EN MIN FÖRE SIN START.
Jag ställer in PIT på att nollningen ska ske mellan 125 och 65
sek före utsatt start. Egentligen skulle det vara mellan
120-60 sek före start. Men dessa 5 sek förskjutning gör att
klockan inte behöver gå exakt lika att inte riskera att alla
kommer på "fel minut". De flesta kommer säkert att nolla på
den tidiga halvan av den minut de har på sig. Men som sagt inga
tjuvstarter på nollningen. I alla fall inte mer än 5 sek om
klockorna går rätt.
Ev skulle man kunna slå ihop fålla-1 och fålla-2 men
eftersom löparna är ovana med emit och backuplappar är det
nog bra att ha tre fållor.
Vi kommer att ha fem startenheter (nollenheter) där man
nollar sin bricka. En går åt till teststationen så det blir
två nollenheter per start.
Det är noga att backuplappen sitter fast ordentligt i
emit-brickan. Det behövs funktionärer som ser till det.
MÅLGÅNG: 1 Löparen stämplar sig i mål. Det kommer att finnas 3-4
målgångskontroller, vilka är vanliga stämpligsenheter dock
ommärkta med "MÅL"-lappar. Målfunktionärer trycker på
målklockan och försöker göra det precis när löparen
stämplar på målenheten. Och sedan har man funktionärer som
ser till så att löparna går vidare i målfållan i RÄTT
ordning. Det ska finnas minst två målfållor beroende på
hur många löpare vi får.
2 Andra stationen i målfållan är brickavläsningen. Här
får man direkt reda på om löparen är godkänd och löparen
får också sin tid och aktuell placering i klassen.
Om löparen INTE är godkänd skriver man en manuell lapp
med LÖPID, KLASS och NAMN(förkortat) och sedan tar man löparen
till FEL-stationen för vidare utredning. I denna har man då
tillgång till backuplappen vilket löparen har kvar.
På liknande sätt behandlas en löpare som går i mål och som
inte finns registrerade i datorn. Här måste man för denna
löparen mata in NAMN, KLASS och LÖPID i felstationens dator.
Dessa uppgifter hämtas från backuplappen alternativt
från löparen själv.
3 Tredje stationen i målfållan är insamling av backuplapparna som
sätts upp på en spik eller ev träds upp på ett snöre. Man
river målklockans remsa och sätter remsan på spiken (snöret).
Rutinen är helt lik den gamla vanliga målrutinen. Det är bara
startkorten som blivit mindre.
4 Fjärde stationen är insamlande av hyrda emit-brickor.
Ev struntar man i denna station utan låter klubbledaren
lämna in samma antal brickor han fått. De lämnas i så fall
i kiosken där man hämtat brickorna.
SEKRETARIAT: Ska förhoppningsvis inte behöva användas, men eftersom
målprogramvaran är ny finns en risk att det man måste ta
fram resultaten via backuplapparna och målklocks-remsorna.
Tre två datorer och en laserskrivare kommer att finnas i
sekr. Tre linor föreslås med följande stationer:
1. Två personer för över måltider från remsan till
backup-lappar.
2. En person registrerar LÖPID och MÅLTID på datorn från
backuplappar.
3. En person sorterar backuplappar klassvis och delar ut
till stämpelkontroll.
4. Ett antal stämpelkontrollenheter med en person på
varje. Hittade felstämplingar måste omgående till datorn
för registrering.
Med hjälp av ett program (nais-to-have) skrivs stämpel-
mallar ut på overheadplast. Troligen är kollen av backup-
lappar snabbare än koll av startkort.
Resultatlistor skrivs ut med jämna mellanrum och anslås.
Om allt fungerar kommer man i sekr:s datorer bara att läsa
in disketter från måldatorerna. På sekr-datorerna kommer
bla pressfiler för faxning att framställas.
Sekr-personal kommer också att behövas för att sortera
hyrbrickor.
STÄMPELENHETERNA: Skall kollas innan de sätts ut i skogen. De ska också
provstämplas på morgonen av kontrollutsättarna vilka
följaktligen behöver en bricka var. Lämpligen skrivs det ut
en kontrollremsa med termoprintern när utsättarna kommer
tillbaka på tävlingsmorgonen. Ev sätts själva
stämpelenheterna ut först på tävlingsmorgonen.
RESULTATTAVLAN: Listorna kommer att vara i liggande A4-format.
För de tre klasserna med fler kontroller än 18 kommer en
utskriftsmodell med två rader/löpare att användas, vilket
gör att det ryms 12 löpare/sida. För övriga klasser går
det att få med en löpare/rad och därmed rymma 20 per sida..
OM MÅLGÅNGS-PROGRAMMET (PIT):
Indata: Alla banor. Koder och sträcklängder.
Alla klasser och vilken bana
Kodsynonymer tex vid sista kontrollen finns tre
ställningar och därmed elektroniskt tre olika
koder. Om koden ska vara 100 och man dessutom
använder 91 och 92 ska dessa motsvara 100.
Fil från OAS via diskett med löparnas LÖPID, NAMN,
KLUBB, KLASS och STARTTID;
Brickavläsning
Utdata: En löpares NAMN, TID och aktuell placering som fås
vid en brickavläsning.
Sträcktidslista med NAMN och KLUBB
Fil med LÖPID och MÅLTID (ev sluttid) Denna fil ska
föras över till OAS-systemet via diskett.